Vad är sant beträffande bilarnas avgaser?

Vad är sant beträffande bilarnas avgaser? Storstäderna har plågats av dålig luft under århundraden, men länge sågs det som något som inte gick att påverka. Mot mitten av 1900-talet började denna uppfattning att förändras, bland annat vid den stora dödssmogen som drabbade London år 1952. Då skördades över 4 000 liv av bilarnas avgaser. Även i Sverige blev den dåliga stadsluften föremål för debatt, med kulmen nådd under sjuttiotalet. Medicinska experter gick då ut och varnade för bilavgasernas och det medföljande blyets negativa hälsoeffekter, särskilt på barn.

Motstånd från bilföretagen

I Sverige fanns många som arbetade för stärkta utsläppskrav för att skydda folkhälsan. Gideon Gerhardsson, en KTH-utbildad civilingenjör, argumenterade för skärpta lagar på området. Men Saab och Volvo motsatte sig hårdnackat alla förslag till att reglera utsläppen. Att sätta in avgasrenare i bilarna var dyrt. Även utländska expertmyndigheter och politiker gjorde motstånd, och ifrågasatte svenska åsikter att utsläppsnivåerna var hälsofarliga.

Naturvårdsverkets dåvarande expert Olle Åslander påbörjade en strategi där Sverige skulle samarbeta med andra mer progressiva länder för att övertyga Europa om att införa strikta utsläppsregleringar. Sommaren 1983 kom genombrottet när debatten intensifierades om surt regn. Staden Bonn gick då över till katalysatorkrav och blyfri bensin. Från 1993 infördes katalysatorkrav i alla EG:s medlemsländer.

Vad är då sant angående bilarnas avgaser?

Enligt en studie som utförts vid Umeå universitet finns det starka samband mellan bilavgaser och demens. Upp till 16 % av demensfallen kan ha orsakats av avgasexponering. Samma universitet har också kunnat finna negativa kopplingar mellan höga luftföroreningar och den psykiska hälsan hos barn. Vid undersökningar av läkemedelsuttag gick det att se att uttagen var högre för psykiatriska diagnoser i områden som hade högre avgashalter.

Vad är då sant beträffande bilarnas avgaser? Bilavgaser har stora skadliga effekter, både på hälsa och natur. Kväveoxider göder vatten och mark, där kväveöverskottet i marken läcker ut till kusten och skapar övergödning i havet. Kväveoxider i luften irriterar andningsorganen och ger astma, även i låga halter. Koldioxid värmer också upp klimatet och bidrar till en allt mer allvarlig global klimatkris.

Skärpta CO₂-krav i EU

Från 2025 införs nya krav på bilars genomsnittliga koldioxidutsläpp. EU kräver att nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar minskar utsläppen med minst 15 % jämfört med 2021 års nivå. Målet ligger på cirka 94 g CO₂/km och de biltillverkare som överskrider gränsen får böta 95 € per gram för varje såld bil. Pengarna riskerar bli betydande för dem som inte når målen, flera EU-länder, inklusive Tyskland och Frankrike, har därför begärt viss flexibilitet.

Euro 7, som godkändes i april 2024, skärper gränserna för avgaser som kväveoxider, koloxid och partiklar rätt mycket, inklusive extremt små partiklar från både avgaser och annat slitage som broms- och däckdamm. Denna standard införs för nya fordon 2026–2027 och innebär att bilar måste klara fler gränser även vid kallstart och verklig miljö. För elbilar introduceras dessutom kontroll av utsläpp från däck och bromsar samt krav på batteritålighet.

Nollutsläppsmål år 2035

I linje med EU:s direktiv kommer från och med 1 januari 2035 alla nyregistrerade lätta fordon i EU att vara utsläppsfria, vilket betyder att man i princip enbart får registrera elbilar, bränslecellsbilar eller liknande lösningar. Detta knyter an till den väg vi redan sett med successivt strängare CO₂-mål 2025 (–15 %) och 2030 (–55 %).